ecommerce-2140603_1280-min

Vad är en konsumentkredit egentligen?

, , 0

Det finns många sätt att låna pengar. Du kan ta ett bolån eller ett billån, så även ett privatlån. Men vad är en konsumentkredit egentligen, och vad krävs för att du ska kunna bli beviljad en konsumentkredit?

Dessa frågor och fler svarar vi på i den här artikeln.

 

Vad är konsumentkredit?

En konsumentkredit är ett annat ord för ett privatlån eller ett blancolån, det vill säga ett lån utan krav på säkerhet. Konsumentkrediter skiljer sig således från lånealternativ som bolån och billån, där du tvingas pantsätta någonting för att få låna pengar.

 

Det finns olika typer av konsumentkrediter

 

1. Kreditkortslån (ränta på cirka 15 %)

Ett kreditkortslån har ofta en ränta på cirka 15 %, men den relativt höga räntan mildras av alla de fördelar du får med ett kreditkort. Många kreditkort erbjuder nämligen bonus eller cashback (pengar tillbaka på dina köp hos tex. Komplett.se), samt tillgång till rabattprogram i hundratals svenska e-butiker.

Alla köp du gör med kortet samlas på ett kreditkonto, och när du blir beviljad kortet får du en kontokredit som i många fall ligger på mellan cirka 50 000 och 100 000 kr.

 

2. Snabba lån (ränta på ca. 35 %)

Ett snabbt lån har i regel en ränta på omkring 35 %, vilket har medfört att dessa typer av lån ofta kallas för nödlån. Närmare bestämt ska du bara teckna dig för ett snabbt lån när du själv tjänar på det. Att ta ett snabbt lån för att köpa ett månadskort till bussen är ofta en bra idé, om det krävs för att du ska kunna ta dig till jobbet och tjäna pengar.

Att ta ett snabbt lån för lyxkonsumtion är alltid en dålig idé.

 

3. Privatlån (ränta på ca. 7,5 %)

Ett privatlån har ofta en ränta på 7,5 %, och denna lånetyp är avsedd för konsumtion. Att ta ett privatlån för att renovera bostaden eller för att köpa en bil är exempelvis en bra idé. Detta då räntan är låg samtidigt som avbetalningstiden är flexibel. Utöver det behöver du ju inte heller pantsätta någonting, vilket ger dig frihet att göra vad du vill med pengarna.

Värt att lägga märke till är att det är en bra idé att jämföra lån online hos en låneportal, för då måste långivarna tävla om att erbjuda dig det bästa lånet. Utöver det delar alla långivare på en och samma kreditupplysning, vilket betyder att din kreditvärdighet inte påverkas nämnvärt.

Att jämföra lån är någon du kan göra hos Sambla – en svensk låneförmedlare.

 

Vanliga krav för att kunna ta en konsumentkredit

  • Du måste vara över 18 år.
  • Du måste var folkbokförd i Sverige.
  • Du får inte ha några skulder till Kronofogden.
  • Du måste ha en månadsinkomst på minst 10 000 kronor.
  • Du bör ha lön i Sverige sedan minst 3 år tillbaka.
  • Du bör inte ha några betalningsanmärkningar.
  • Du måste kunna betala tillbaka pengarna innan du är cirka 70 år gammal.

 

Läs mer: Så fungerar det med ansvarsfull kreditgivning

 

Detta påverkar räntan på din konsumentkredit

 

5 faktorer som ger dig en lägre ränta

  1. Du har en hög lön.
  2. Du har ett fast arbete sedan många år tillbaka.
  3. Du äger din egen bostad och har ett lågt bostadslån.
  4. Du har inga eller få andra krediter.
  5. Du har få UC-upplysningar i ditt register.

 

5 faktorer som ger dig en högre ränta

  1. Du är timanställd.
  2. Du har en låg inkomst.
  3. Du äger inte din egen bostad.
  4. Du har många dyra småkrediter.
  5. Du har många UC-upplysningar i ditt register.
pexels-dziana-hasanbekava-7063762-min

Så fungerar det med ansvarsfull kreditgivning

, , 0

I Sverige finns det lagar som bestämmer hur långivare får marknadsföra sig mot konsumenter, där bland annat Konsumentkreditlagen, Marknadsföringslagen och Kreditupplysningslagen inkluderas. Men garanterar dessa lagar ansvarsfull kreditgivning, och vad innebär begreppet egentligen?

 

Vad betyder ansvarsfull kreditgivning?

Ansvarsfull kreditgivning betyder att långivarna upplyser konsumenterna om att det kan vara riskfyllt att ta ett lån, samt att ett lån inte är någon lösning på tillfälliga ekonomiska problem. Ett viktigt mål är att kunder som inte klarar av att betala tillbaka lånet, inte ska få låna pengar.

 

2 anledningar till att ansvarsfull kreditgivning är viktigt

 

1. Hela samhället tjänar på det

Enligt Kronofogden kostar överskuldsättningen samhället 30–50 miljarder kronor varje år. De pengarna hade lika gärna kunnat öronmärkas för sjukvård, barnomsorg eller skola.

 

Läs mer: Så jobbar Reportrar utan gränser

 

2. Överskuldsättning bidrar till ohälsa

Personer som inte har råd att betala tillbaka sina skulder har en högre risk för att bland annat drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, ångest, depression, högt blodtryck, diabetes samt allergier. Det är främst den inre stressen, och känslan av att inte ha kontroll över sina egna liv som bidrar till att överskuldsatta ofta drabbas av ohälsa.

 

2 anledningar till att ansvarsfull kreditgivning existerar

 

1. Kronofogden driver in skulder kostnadsfritt

Faktum är att långivare som verkar i Sverige inte behöver driva in sina skulder för egen maskin. Det gör Kronofogden utan kostnad, vilket både är unikt och lite farligt, då långivarna får än fler incitament att låna ut pengar till personer med en dålig ekonomisk status.

 

2. Det finns för många oseriösa långivare

Det finns många nya aktörer som ger ut smslån. Vissa av dem sköter sig perfekt och ägnar sig åt ansvarsfull kreditgivning, men så är inte alltid fallet. Då det finns många oseriösa aktörer som marknadsför sig på oetiska sätt, med mål att locka till sig återbetalningssvaga kunder.

Det är även problematiskt att långivare som beviljar snabba lån i regel bara samarbetar med Bisnode samt Creditsafe, och inte UC. Det betyder att skuldsatta enkelt kan bli beviljade ett snabbt lån så länge långivaren inte gör en kreditupplysning via UC, och håller sig till Creditsafe eller Bisnode.

Personer som tar smålån hos flera aktörer har i regel skuldproblem, så det är viktigt att du som konsument ställer krav på långivaren gällande hur denne marknadsför sina lån. Företag som vill tjäna pengar på andras bekostnad ska du inte göra affärer med.

Notera även att det är en bra idé att kontakta din Kommuns Skuld- och Budgetrådgivning, vilket du kan läsa mer om hos Konsumentverket.

martin-luther-king-682116_960_720-min

3 starka och inflytelserika frihetskämpar

, , 0

En frihetskämpe utmanar den nuvarande politiska ordningen samt de normer som existerar för att befria sitt folk eller sina landsfränder från förtryck. Det är dock vanligt att fredliga frihetskämpar felaktigt beskrivs som politiska ledare istället för frigörare, och är  problematiskt.

Begreppet frihetskämpe är tätt förknippat med Indien, där flertalet eldsjälar kämpat för att frigöra landets invånare från orättvisor och förtryck. Men frihetskämpar har existerat, och existerar fortfarande i hela världen.

Nedan listar vi tre av de mest inflytelserika frihetskämparna:

  1. Nelson Mandela: Bekämpade rassegregation i Sydafrika och blev landets första svarta president.
  2. Mahatma Gandhi: Kämpade mot rassegregering och diskriminering i Indien och Sydafrika.
  3. Martin Luther King: Var en viktig del av medborgarrättsrörelsen i USA. Bekämpade rasism via fredliga medel.

I de stycken som återfinns nedan presenterar vi de frihetskämpar som precis nämnts på ett mer detaljerat sätt.

 

1. Nelson Mandela

Nelson Mandela föddes den 18 juli år 1918 och tillhörde en sydafrikansk kungaätt. Han utbildade sig till advokat och var yrkesverksam under ett flertal år men Nelson ville påverka än mer, så han beslöt sig för att gå med i den afrikanska nationalkongressen år 1943.

I denna organisation kämpade han hårt för att förändra folkets, och framförallt ledarnas inställning till rassegregation. Mandela var verksam inom den afrikanska nationalkongressen i nästan 20 år, men beslöt sig år 1961 för att grunda Umkhonto we Sizwe, eller Nationens spjut, som året därefter utförde ett kuppförsök mot den sydafrikanska regeringen.

Mandela arresterades i samband med kuppen, och i de kommande domstolsförhandlingarna ska han ha yttrat att han var beredd att dö för att uppnå sina mål om ett demokratiskt och rättvist Sydafrika.

År 1994 besannades hans drömmar. Hans parti vann en jordskredsseger och som landets första svarta president lyckades han försona folket på ett effektivt sätt.

 

Läs mer: Vad är den tredje statsmakten?

 

2. Mahatma Gandhi

Mahatma Gandhi föddes i den indiska staden Porbandar, den andra oktober 1869. Han ses fortfarande som en landsfader för Indien, och är vida känd för de fredliga samt effektiva protester och demonstrationer dom han planerade och deltog vid.

Som 23-åring lämnade han Indien och reste till Sydafrika, där han kom att arbeta som advokat under två årtionden. Det var även där som han för första gången upplevde förtryck och rassegregation, vilket inspirerade honom att grunda en medborgarrörelse med mål att stävja rasism och segregation.

Efter att ha påverkat Sydafrikas ledare reste han tillbaka till Indien år 1915, där han fortsatte kampen gentemot etnisk, religiös samt ekonomisk diskriminering. Hans fredliga protester enade ett tidigare splittrat Indien, som vid 1900-talets början var ockuperat av brittiska styrkor.

Mahatma mördades år 1948, men hans ledord; enkelhet, rättvisa, tro och fredlighet, kommer aldrig att glömmas bort.

 

3. Martin Luther King Jr

Martin Luther King Jr var en amerikansk frihetskämpe som hade som mål att utrota det förtryck som mörkhyade amerikaner fick uppleva i mitten av 1950-talet. Han var ledare för den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen, och betydelsefull för utvecklingen av medborgerliga rättigheter i USA.

King var under en tid baptistpastor, men blev tack vare sina fredliga demonstrationer och aktiviteter, likt bussbojkotten i Montgomery, en framstående frihetskämpe. King utförde sitt berömda ”I Have a Dream”-tal år 1963, där han förtydligade sin vision om att man ska behandla människor utefter dess karaktär, och inte etnicitet.

År 1964 mottog King Nobels fredspris som en konsekvens av sitt arbete för att stävja rassegregering med hjälp av fredliga medel, såsom civil olydnad. Utöver Martin Luther King-anhängare kämpar även Reportrar utan gränser för demokrati och frihet.

King mördades den 4 april år 1968 i Memphis, Tennessee, där han var i färd med att anordna en demonstration. Hans mord gav upphov till stora kravaller samt landssorg, bekräftar Aftonbladet, och hans avtryck i USA:s historia var och förblir stort.

Martin Luther King-dagen, som firas varje år den tredje måndagen i januari (15 – 21 januari), är en amerikansk helgdag, och i Sverige delas sedan 2005 ett Martin Luther King-pris ut till en person som verkat i hans anda. År 2020 fick en miljörörelse ta emot priset, förtydliga MyNewsdesk.

Nedan återfinns ett videoklipp där 2018 års vinnare av Martin Luther-priset berättar om sin kamp för unga i TV4:s nyhetssoffa.

 

 

Engagera dig du med

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Röda korset är den svensk välgörenhetsorganisation som verkar för att skydda mänskligt liv och hälsa, samt för att förhindra mänskligt lidande.

De har cirka 97 miljoner volontärer världen över, och ser gärna att medlemsantalet ökar. Om du inte själv har tid att delta tar de även emot ekonomiska stödinsatser.

markus-spiske-716hHkjvzsc-unsplash

Censur i Sverige

, 0

I Sverige har censur förekommit vid ett flertal tillfällen, och somliga hävdar att en viss censur fortfarande existerar. Vi inleder artikeln med att förklara vad censur innebär, samt varför censur existerar.

 

Vad är censur?

Den vanligaste definitionen av censur består av att en myndighet eller en regering bestämmer vad en person får säga och tycka, samt förändrar litteratur-, film- och teaterstycken så att handlingen passar den världsbild de styrande vill förmedla. Massmedia, eller den tredje statsmakten, kan även ägna sig åt självcensur, och detsamma gäller för privata företag.

I huvudsak existerar två typer av censur:

Statlig censur: Styret bestämmer vad som får publiceras genom att stifta lagar som påverkar pressfriheten.

Självcensur: En utgivare, eller en individ, struntar i att publicera känsligt material av rädsla för att stöta sig med exempelvis regeringen, storföretag eller politiska grupper.

 

Varför existerar censur?

Politisk censur nyttjas oftast av den grupp som har makten i ett specifikt land, för att tysta politiska motståndare, samt för att vinna folkets gunst.

Censur används även under krigstid, då staten har ett intresse av att förstora medgångar, och förminska motgångar, för att soldaternas stridsmoral inte ska svikta. Censur i krigstid nyttjas även för att befolkningen ska stödja krigsapparaten.

Det uppgivna skälet till censur kan ofta vara godtyckligt. För att nämna ett exempel har SVT rapporterat om att den ryska regeringen vill göra det olagligt att komma ut som homosexuell. Anledningen till förändringen ska bestå av att ”skydda minderåriga”, men mycket tyder på att den ryska regeringen har ett annat uppsåt, då de uppenbarligen är mer intresserade av att förminska homosexuellas friheter.

 

Censur inom Sveriges gränser

 

Censur under andra världskriget

Under andra världskriget, som utkämpades mellan 1939 till 1945, var censur vanligt förekommande i Sverige. År 1941 las en ny paragraf till i tryckfrihetsförordningen, som innebar att de som talade illa om andra länders ledare skulle straffas. Paragrafen las till som en konsekvens av att Sveriges ledning inte ville riskera sin goda relation till Tyskland.

För att nämna ett exempel valde den dåtida svenska ledningen att inte uttala sig om judarnas situation. Den handlingen betraktades då som neutral samt taktisk, men i efterhand kan samma initiativlöshet beskrivas som kutryggad.

 

Filmcensur

Statens biografbyrå censurerade filmer mellan 1911 till 2011. Mer specifikt klippte de bort delar av filmer som de ansåg vara stötande eller moraliskt förkastliga. Våld, homosexuella skildringar och alltför politiskt laddat eller samhällskritiskt material doldes effektivt av biografbyrån.

Efter en tid ansåg Statens Biografbyrå att filmcensur för vuxna inte längre var försvarbart, då deras förhållningssätt riskerade att bryta mot tryckfrihetsförordningen.

 

Hur uttrycker sig censur i Sverige?

Den svenska staten censurerar inte på något sätt. Alla har rätt att säga, skriva och tycka precis vad de vill, utan statlig inblandning. Självcensur kan dock existera till viss mån, men det är ingenting som är unikt för Sverige, utan mer av en global företeelse.

Censurering inom sociala medier existerar dock, och vissa skriker vitt och brett om att ”jag har blivit censurerad!”. Men sanningen är att moderering inte kan räknas som regelrätt censur, då personen ifråga brutit mot användaravtalet. Det står den alltid kränkte parten fritt att skapa ett eget socialt nätverk, med ett mer lössläppt regelverk.

 

Public service fått kritik i Sverige

I Sverige är det många som på senare år har kritiserat svensk public service för censurliknande åtgärder. Kritiken grundar sig framförallt i att många anser att public service är vänstervridet, och på så sätt inte visar en fullständig bild eller nyhetsrapportering.

Även om det kan antas vara en överdrift att public service i Sverige bedriver censur är det förstås önskvärt att public service skall hållas så objektivt och opartiskt som möjligt.

utsav-srestha-HeNrEdA4Zp4-unsplash (1)

Den tredje statsmakten

, 0

I denna artikel förklarar vi vad den tredje statsmakten är, samt huruvida dess inflytande minskat.

 

Vad är den tredje statsmakten?

Den tredje statsmakten är en informell benämning av Sveriges massmedia, såsom radio-, tv- och tidningsjournalistik. Regeringen ses som den första makten, Riksdagen den andra. Anledningen till att den tredje statsmakten fått sitt namn sägs bero på den kontrollerade funktion, eller makt, som massmedia åtnjuter, då de granskar både politiker och andra makthavare.

 

Har den tredje statsmaktens inflytande minskat?

Massmedians makt över informationsflödet har luckrats upp en aning i samband med digitaliseringen. För bara några hundra år sedan var massmedians makt total, ett fåtal tidningar var tillgängliga, och människor som inte köpte tidningar fick istället ta del av information via söndags-gudstjänsterna.

Numera flödar nyheter, sanna och falska, på digitala plattformar såsom Twitter, Facebook och Reddit. Utmaningen är stor, då vem som helst kan påstå vad som helst, men en fördel kan vara att vanliga människor får bestämma vad som är viktigt, istället för de stora mediehusen.

 

Sammanfattning

Den tredje statsmakten avser den svenska massmedian, då de fortfarande innehar en kontrollerande funktion. Digitala sociala medie-tjänster har dock börjat utmana den tredje statsmakten under senare tid, på gott och ont. Sist men inte minst åtnjuter både massmedia samt digitala nätverk pressfrihet.

vanilla-bear-films-JEwNQerg3Hs-unsplash (1)

Reportrar utan gränser

, , 0

Reportrar utan gränser, eller journalister utan gränser, är en politiskt oberoende grupp med mål att värna om press- och tryckfriheten. I den här artikeln talar vi mer om gruppens historia, den svenska grenen samt det pressfrihetsindex, dvs. den undersökning som organisationen utför årligen.

 

Historik

Reportrar utan gränser startades i Frankrike, av en ung journalist vid namn Robert Ménard. Han menade att medier i västvärlden inte brydde sig om vad som hände i andra delar av världen, förrän något hemskt inträffat. Han såg även journalistiken som sensationalistisk, och ville hela tiden uppmärksamma det som inträffar i ”de glömda länderna”.

År 1989, fyra år efter att organisationen skapats, ändrade organisationen sitt arbetssätt. Från och med då uppmärksammade gruppen istället journalister som farit illa, och började verka för att pressfriheten skulle öka, världen över.

Idag återfinns reportrar utan gränser i 10 länder. Huvudkontoret är beläget i Paris, där ett 40-tal anställda arbetar. Om vi bortser från den svenska grenen har organisationen delkontor i Tyskland, Spanien, Schweiz, Belgien, Finland, USA, Tunisien, Japan och Storbritannien.

 

Reportrar utan gränser – den svenska grenen

Organisationens svenska gren har funnits på plats sedan 1994. De anser, precis som moderförbundet, att pressfriheten och yttrandefriheten är helig, och en förutsättning för att nationers befolkningar ska må väl.

Organisationen har omkring 150 korrespondenter utplacerade runt om i världen, och anser att Reportrar utan gränser är en av de viktigaste aktörerna som kämpar för press- och yttrandefrihet.

Den svenska grenen av organisationen består av 13 medlemmar, och i skrivande stund är Erik Halkjaer ordförande. Han är en frilansjournalist som främst rapporterat om utvecklingsfrågor samt mänskliga rättighetsfrågor i Centralamerika. Erik Halkjaer har även varit verksam som biståndsarbetare, samt pressekreterare inom biståndsnäringen.

Hela organisationen arbetar efter Artikel 19 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den svenska delen av organisationen förtydligar att deras arbete är viktigt genom att citera en del av artikel 19 på organisationens webbsida:

”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

 

Pressfrihetsindex

Reportrar utan gränser har lanserat sitt Pressfrihetsindex sedan år 2002. Indexet rankar 180 länder utifrån hur läget för pressfriheten ser ut, samt friheten för journalister. Pressfrihetsindex tar även hänsyn till andra faktorer, såsom lagstiftningar samt medieinstitutionernas oberoende.

 

Sveriges status enligt Reportrar utan gränser

Sverige anses vara fritt, pressfriheten beskrivs som god, och Polis samt likvärdiga myndigheter skyddar journalister som hotas på ett förträffligt sätt.

En tredjedel av landets journalister beskriver dock att de regelbundet utsetts för hot och hat via digitala kanaler, vilket ibland kan innebära att de tvingas ägna sig åt självcensur. Ägarbilden inom media beskrivs även som något problematisk, då fem stora medieföretag äger över 50 procent av landets medieorganisationer.

Utöver detta beskrivs högerpopulismen som ett ökande hot, inklusive ”alternativhögern”, som grundat och driver ett flertal publikationer online. Sist men inte minst beskrivs de svensk-kinesiska banden som knackiga, då Kina har som vana att kritisera både Sverige samt vår journalistkår med jämna mellanrum.

matt-chesin-xDtiCFu_Z3s-unsplash (1)

Vad är och hur firas pressfrihetens dag?

, 0

Pressfrihetens dag, eller världsdagen för pressfrihet, har utropats av FN, och firas den tredje maj varje år.

Högtidsdagen har tagits fram för att uppmärksamma vikten av pressfrihet, samt för att hylla journalister som bragts om livet i samband med att de rapporterat om ämnen som inte uppskattats av alltför slutna nationsstyren.

Traditionen har fortgått sedan den tredje maj, 1993, och kommer med stor sannolikhet att firas många år framöver. FN vill att pressfrihetens dag ska fungera som en påminnelse för att många länder, och i förlängningen dess invånare, inte åtnjuter pressfrihet. I de mer slutna länderna är censur, böter och/eller nedläggningshot vanligt förekommande inom journalistbranschen, så även trakasserier, misshandlar och mord.

FN har även som mål att dagen ska fungera som en påminnelse, som verkar för att mer slutna regeringar ska öppnas upp, och anamma pressfrihet. Dagen är även viktig för journalister, som i sin tur hyllas för sitt ställningstagande för pressfrihet.

 

Teman och prisutdelningar

Sedan år 1997 har FN delat ut priser för organisationer, specifika journalister eller institutioner som verkat för att pressfriheten styrkts, eller i värsta fall pliktat med sitt liv sitt försök att stärka pressfriheten.

Utmärkelsen kallas för ”UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom”-priset. Priset skapades för att hylla den colombianska journalisten Guillermo Cano Isaza, som avrättades av en mäktig drogbaron år 1986.

Den årliga pressfrihetsdagen har ett bestämt tema, som samtliga har med pressfrihet att göra. Under åren har bland annat mänskliga rättigheter, krig, terrorism, dialogens makt, informationsfrihet samt mer allmänna säkerhetsfrågor uppmärksammats.

 

Hur firas pressfrihetens dag i Sverige?

I Sverige är pressfriheten god, och många organisationer, privata som offentliga, väljer att hylla initiativet.

 

Sveriges Radio

Sveriges Radio lyfter upp vikten av en fri presskår, och menar att en fri press är en förutsättning för en fungerande demokrati. Sveriges Radios vd, Cilla Benkö, ger en orolig, och relativt pessimistisk syn på pressfriheten världen över:

”Yttrandefriheten och pressfriheten är under stor press. I världen, i Europa och i Sverige. Globalt ser vi hur listan över länder som blir omöjliga för journalister att arbeta i blir allt längre. Länder där grundläggande demokratiska värden som yttrande- och mediefrihet inte kan garanteras och där journalister och redaktörer som bara försöker göra sitt jobb fängslas, trakasseras och mördas.”

Reportrar utan gränser

Journalist-organisationen Reportrar utan gränser verkar för en fri och oberoende nyhetsförmedling. Utan ett fritt informationsflöde, dvs. yttrande- och tryckfrihet, skulle möjligheten att bekämpa förtryck och korrupta politiker vara obefintlig, menar Reportrar utan gränser.

Reportrar utan gränser firar Pressfrihetens dag genom att utföra aktioner av olika slag. Vid ett tillfälle valde de att uppmärksamma journalisten Dawit Isaaks situation, genom att samla ihop aktivister för en manifestation i hans ära. Dawit Isaak fängslades av den eritreanska regeringen år 2001, och ses fortfarande som en fiende och förrädare av samma lands regering.

Nedan kan ni ser när Reportrar utan gränser pratar mer om Isaaks situation i SVT:s morgonsoffa.

 

 

Sammanfattning

Pressfrihetens dag firas hos många svenska organisationer, inklusive Sveriges Radio, Reportrar utan gränser, alla större mediehus, Pressbyrån, Svenska Pen samt Svensk Jakt, och många fler. Dagen är synnerligen viktig, då press- och tryckfriheten är en förutsättning för att demokrati ska kunna råda, samt för att människor som drabbas av censur ska kunna förbättra sin livssituation.

bank-phrom-Tzm3Oyu_6sk-unsplash (1)

Vad är och hur fungerar pressfrihet?

, 0

Pressfrihet är synonymt med tryckfrihet, dvs. att vem som helst har rätt att producera och sprida information, utan att innehållet censureras eller förändras på något sätt.

 

Vad är pressfrihet?

Rent konkret innebär pressfrihet att landets medier och dess journalister får kritisera vem de vill, inklusive regeringen och riksdagen. De styrande och dess myndigheter har därmed ingen bestämmanderätt gällande vad som får publiceras kontra inte publiceras.

Pressfriheten ses som en grundläggande del i samtliga demokratiska länder. Det spridda materialet får dock inte bryta mot uppsatta lagar, samt andra friheter och rättigheter.  Åsikts- och yttrandefrihet är en del av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, och i EU är tryckfrihet ett obligatoriskt inslag i Europakonventionen.

 

Pressfriheten i Sverige

Pressfriheten är god i alla nordiska länder, inklusive Sverige. Enligt Globalis pressindex, som presenteras årligen, hamnar Sverige på tredje plats, Finland och Norge beskrivs ha en bättre utformad pressfrihet.

Svenska Dagbladet rapporterar dock om att Sveriges pressfrihet försämrats marginellt. Detta då hot mot journalister har blivit mer vanligt förekommande, samt då landets medier till stor del ägs av ett fåtal aktörer.

 

Varför är pressfrihet viktigt?

Pressfriheten bidrar till många fördelar, såsom att:

 

Den absoluta sanningen kommer fram

När mediehus och dess journalister får publicera det de önskar, utan censur, är chansen större att de vågar skriva om obekväma ämnen, som riskerar att göra folk arga.

 

Det demokratiska systemet bibehålls och förbättras

När pressfriheten är maximal kan journalister kritisera politiker som inte sköter sig, och som en konsekvens av det kan invånare som missaktar politiska partier, eller specifika politiker, rösta bort dem vid nästkommande val.

 

Marginaliserade grupper får sin röst hörd

LGBT-grupper, etniska minoriteter och/eller socioekonomiskt utsatta kan yttra sina åsikter och göra sig hörda, utan att de styrande får chans att påverka deras budskap.

 

Pressfriheten i världen

Många svenskar ser säkerligen pressfrihet och yttrandefrihet som given, men så är inte fallet i andra delar av världen. Kina betygsätter (dvs. övervakar) sin befolkning med hjälp av sociala krediter, i Iran kontrolleras informationsflödet av en diktatorliknande president och i Ryssland tecknas godtyckliga lagar som inskränker pressfriheten på många sätt.

Nordkorea kan beskrivas som det mest extrema exemplet. Väl där är pressfriheten minimal. Invånarna får inte ta del av utländsk media, och rapporter om koncentrationsläger för oliktänkande har uppmärksammats vid ett flertal tillfällen.

 

Självcensur

Självcensuren kan beskrivas som en av pressfrihetens fiender. Samma begrepp innebär att den som skapar och vill sprida information, exempelvis en journalist, anpassar budskapet för att denne inte vill stöta sig med någon.

Censur kan både vara både positiv och negativ. En viss censur kan beskrivas som behövlig. De censurregler som innebär att webbplatser innehållandes barnpornografi blockeras per automatik är i våra ögon positiva, medan självcensur, som kan innebära att obehagliga sanningar aldrig uppdagas, är negativa.

 

Kan pressfrihet mätas?

Ja, allt kan mätas, men frågan är huruvida de mätningar, som bland annat utförs av Reportrar utan gränser, är tillförlitliga eller inte. I många länder är självcensur vanligt, och i dessa länder kan det vara svårt att veta om pressen verkligen är fri eller inte.

I nationer där total diktatur råder menar ledarna ofta att pressen är helt fri, när journalistkåren i själva verket inte vågar rapportera om känsliga ämnen. En skadlig symbios mellan staten och pressen har då uppstått, och som en konsekvens av det får befolkningen inte ta del av korrekt och sanningsenlig information.