Vad är och hur firas pressfrihetens dag?
Pressfrihetens dag, eller världsdagen för pressfrihet, har utropats av FN, och firas den tredje maj varje år.
Högtidsdagen har tagits fram för att uppmärksamma vikten av pressfrihet, samt för att hylla journalister som bragts om livet i samband med att de rapporterat om ämnen som inte uppskattats av alltför slutna nationsstyren.
Traditionen har fortgått sedan den tredje maj, 1993, och kommer med stor sannolikhet att firas många år framöver. FN vill att pressfrihetens dag ska fungera som en påminnelse för att många länder, och i förlängningen dess invånare, inte åtnjuter pressfrihet. I de mer slutna länderna är censur, böter och/eller nedläggningshot vanligt förekommande inom journalistbranschen, så även trakasserier, misshandlar och mord.
FN har även som mål att dagen ska fungera som en påminnelse, som verkar för att mer slutna regeringar ska öppnas upp, och anamma pressfrihet. Dagen är även viktig för journalister, som i sin tur hyllas för sitt ställningstagande för pressfrihet.
Teman och prisutdelningar
Sedan år 1997 har FN delat ut priser för organisationer, specifika journalister eller institutioner som verkat för att pressfriheten styrkts, eller i värsta fall pliktat med sitt liv sitt försök att stärka pressfriheten.
Utmärkelsen kallas för ”UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom”-priset. Priset skapades för att hylla den colombianska journalisten Guillermo Cano Isaza, som avrättades av en mäktig drogbaron år 1986.
Den årliga pressfrihetsdagen har ett bestämt tema, som samtliga har med pressfrihet att göra. Under åren har bland annat mänskliga rättigheter, krig, terrorism, dialogens makt, informationsfrihet samt mer allmänna säkerhetsfrågor uppmärksammats.
Hur firas pressfrihetens dag i Sverige?
I Sverige är pressfriheten god, och många organisationer, privata som offentliga, väljer att hylla initiativet.
Sveriges Radio
Sveriges Radio lyfter upp vikten av en fri presskår, och menar att en fri press är en förutsättning för en fungerande demokrati. Sveriges Radios vd, Cilla Benkö, ger en orolig, och relativt pessimistisk syn på pressfriheten världen över:
”Yttrandefriheten och pressfriheten är under stor press. I världen, i Europa och i Sverige. Globalt ser vi hur listan över länder som blir omöjliga för journalister att arbeta i blir allt längre. Länder där grundläggande demokratiska värden som yttrande- och mediefrihet inte kan garanteras och där journalister och redaktörer som bara försöker göra sitt jobb fängslas, trakasseras och mördas.”
Reportrar utan gränser
Journalist-organisationen Reportrar utan gränser verkar för en fri och oberoende nyhetsförmedling. Utan ett fritt informationsflöde, dvs. yttrande- och tryckfrihet, skulle möjligheten att bekämpa förtryck och korrupta politiker vara obefintlig, menar Reportrar utan gränser.
Reportrar utan gränser firar Pressfrihetens dag genom att utföra aktioner av olika slag. Vid ett tillfälle valde de att uppmärksamma journalisten Dawit Isaaks situation, genom att samla ihop aktivister för en manifestation i hans ära. Dawit Isaak fängslades av den eritreanska regeringen år 2001, och ses fortfarande som en fiende och förrädare av samma lands regering.
Nedan kan ni ser när Reportrar utan gränser pratar mer om Isaaks situation i SVT:s morgonsoffa.
Sammanfattning
Pressfrihetens dag firas hos många svenska organisationer, inklusive Sveriges Radio, Reportrar utan gränser, alla större mediehus, Pressbyrån, Svenska Pen samt Svensk Jakt, och många fler. Dagen är synnerligen viktig, då press- och tryckfriheten är en förutsättning för att demokrati ska kunna råda, samt för att människor som drabbas av censur ska kunna förbättra sin livssituation.